Har varit otrogen

Jag for till Norrköping för att hjälpa mamma med 50-års fest och annat. Umgicks med den vackra katten Smulan (som något oväderssjuk kan beses ovan...) Passade även på att lära Nisse att leka "som en riktig katt". Han var lite hunsad av redan nämnda Smulan som liten och förstod aldrig riktigt vitsen med att leka. Alltid kul att kolla hur andra katter är, men oj vad jag saknade mina grå svansar som var hemma hos lekmatte!

Veckan som gått

De små grå pustar ut efter en av alla dråpliga situationer de lyckas hamna i. I torsdags ramlade Pysen ner i toaletten - jag skulle precis fälla ner locket när han bestämde sig för att ta ett dopp... Samtidigt spankulerade Zaza förbi och när hon hörde att det var något i toaletten blev hennes svans stor som dammvippa och hon for iväg på snabba tassar. Stackars Pysen! Jag skyndade mig att fiska upp den blöta lilla mörten, duschade lite på honom (äckligt vatten i toan, tänkte jag) och svepte in honom i en handduk. Han tvättade sig i fem minuter och sedan var det full fart igen. Vi kommer att vara väldigt försiktiga med toalocken i fortsättningen - det här vill ingen av oss vara med om i repris...

Tillbaka till vardagen

Så var Pysen frisk igen! Det är slut med ostkulor (till frukosten) och nyskalade räkor (lagom till middagen), eftersom det är slut på antibiotikan! I och för sig tror jag vi överarbetade en smula - det var så skojig färg på pillren att man kunde leka lite med det först innan man åt upp det. Det behövde alltså egentligen inte gömmas i något spännande, men det gick inte att lura den lille katten varje gång...
Nu vankas det torrfoder och tonfisk som det brukar!