Zazas lycka

När Zaza var en mycket liten katt hade hon en favoritleksak som var en spindel. Hon sprang alltid omkring med spindeln i munnen och apporterade den när vi kastade den till henne.

Idag är Zaza 3 år och vi hade helt glömt bort spindeln. Så en dag när jag öppnade "katternas skåp" (där maten och leksakerna finns), hoppade Zaza som vanligt in där. Efter en stund hördes ett ivrigt jamande, ja nästan ett litet ylande, från skåpet och ut hoppar en glad katt med vibrerande svanstipp och en liten äcklig svart tygklump i munnen - spindeln så klart! Hon hade den med sig hela kvällen och låg och slickade eller bara vaktade den under fåtöljen.

När hon skulle äta lade hon den precis bredvid matskålen - allt för att se till att inte Pysen skulle lägga beslag på den. Ganska häftigt att hon blev så glad. Antar att katter har bättre minne än jag trott. Det enda tråkiga är att spindeln nu är borta igen. Inte så lätt att hålla koll på den lilla boll som fanns kvar - inte ett enda ben kvar och sönderslickad till oigenkännlighet. Så här såg den ut när Zaza hittade den igen. Vi hoppas att vi inte dammsugit upp den...